Oh Mercy (1989)
Oh Mercy är producerad av Daniel Lanois som också kom att producera Time Out of Mind 1997. Lyssnar man på dessa skivor av finns det stora likheter i sound även om tidsavståndet är stort.
Spåren på Oh Mercy har en annan tyngd och enkelhet än på de andra skivorna från 80-talet. Arrangemangen består av färre beståndsdelar och framför allt handlar det om mindre effekter – där skivorna tidigare bara öste på stannar det här vid subtila vibrerande ekon.
Det är en jämn skiva, med politik och självrannsakan som primära teman. Samhället har blivit pragmatiskt och självtillräckligt: “We live in a political world, / Wisdom is thrown into jail”.
Om man lyssnar på ”Most of the Time” tycks Dylan tagit sig igenom sin kris eller åtminstone bättre lärt sig hantera tillvaron.
I can handle whatever I stumble upon,
I don’t even notice she’s gone,
Most of the time.
Det sista “Most of the time” som avslutar varje vers antyder likväl att det finns något som aldrig går att finna full acceptans inför. Dylan tycks vara klar med illfärder mot religiösa hålrum och lutar sig i stället mot en inre klarhet som består både av stoiskhet och nödvändig resignation.
Hela detta album visar upp teman och uttryck från Bob Dylan som först skulle nedtonas under de närmast kommande albumen, men sedan åter uppdyka i album som Time Out of Mind och Modern Times.
Oh Mercy ses av många som bland det bästa från Dylan under de sista decennierna på 1900-talet, men har kanske inte status av mästerverk. Sångrösten har förlorat en del i stadga och det nasala bryter igenom. Dessutom hjälper inte omslaget till - Dylan kände uppenbarligen motvilja inför att synas på konvoluten. Av de nio studioalbum som utkom 1979-1989 syns han bara tre gånger på omslaget (om man borträknar den andra versionen av konvolutet på Saved med en målning och den bild av en betydligt yngre artist som pryder omslaget till Biograph).
Tillbaka till studioalbum | Live | Samlingar | Bootlegs
