Highway 61 Revisited (1965)
Vad som delvis var ett experiment på första sidan av Bringing It All Back Home når fulländning på Highway 61 Revisited som utgavs mindre än ett halvår senare.
Bob Dylan har själv uttryckt att det var med "Like A Rolling Stone" som han fann den konstnärliga form han alltid letat efter. "Like A Rolling Stone" är sex minuter lång, vilket med nära exakthet gjorde den för lång att kunna spelas på radio, och inleds med ett karaktäristiskt intro från en orgel. Med kombinationen av prosa och rockmusik satte Dylan en egen standard som han flera gånger varierade på Highway 61 Revisited samt Blonde On Blonde.
Bob Dylan framför här låtar pådrivna av ett helt band och Dylan själv sjunger med en attityd som för tankarna till rock 'n' roll snarare än folkmusik. Dylan hade lyssnat på bland annat The Beatles och Rolling Stones. Detta är märkbart, men precis som när han framförde traditionell folkmusik är han också en förnyare.
Dylan kritiserades hårt av en del av sina fans vid denna tid. Många tyckte han var en sell-out som tagit efter ”pojkbanden”. Anledningen till de nedsättande omdömena berodde förmodligen mycket på en ovana vid den nya form Dylan uppfunnit samt att den på ytan påminde om tidens popmusik. Men från en backspegel går det att konstatera hur mycket särart som fanns i dessa låtar.
Albumets utsida är en intressant bild som verkligen återspeglar innehållets och artistens attityd: rocklåtar som provocerar med en rättframhet och självständighet från en artist som blivit allmänt villebråd och tvingas till rollekar.
Tillbaka till studioalbum | Live | Samlingar | Bootlegs
