Blood on the Tracks (1975)
Den svartsynta Blood On The Tracks hålls av många som Bob Dylans största mästerverk. Vad som fick Dylan att skriva uppslitande och stickande låtar som ”Idiot Wind” var hans brytning med fästmön Sara. Begreppet ”skilsmässoskiva” har för övrigt sin mest kända referens i just denna skiva.
Dylans skivor hade inte sålt särskilt bra under en längre period när Blood On The Tracks kom och helt förändrade den saken – vid dags dato är detta det mest sålda albumet, samlingar exkluderade, av Bob Dylan.
Försäljningssiffror är egentligen bara kuriosa och talar inte nödvändigtvis sanning om ett albums verkliga värde. Men Blood On The Tracks är utan tvivel ett av Dylans främsta verk. Den visar Dylans förmåga att omvandla ord och musik till låtar med otrolig spänst och innerligt tilltal på samma gång.
Låtarna lånar inte in uttryck och musikaliska klichéer från olika musikstilar utan befinner sig ständigt koncentrerade kring ett önskat uttryck. Och även där bluesens fraser gör sig gällande förblir ändå resultatet självständigt.
Själv förnekade Dylan att texterna hade något att göra med sin egen skilsmässa (i stället skulle det vara historier inspirerade av noveller av ryske författaren Anton Tjechov). Med tanke på låtarnas personliga prägel kanske upphovsmannen haft skäl att distansera sig från dem, men det är inte huvudsaken, låtarna äger i vilket fall sin egna allmängiltighet.
Tillbaka till studioalbum | Live | Samlingar | Bootlegs
